Steg 1

Patientundervisning

Den informerade patienten är en framgångsfaktor vid behandling av eksem. Alla personer med atopiskt eksem måste ha grundläggande kunskap om sjukdomen och behandlingen. Eksemskolor (individuellt eller i grupp) kan erbjuda information, diskussion, instruktion och uppföljning. I samma skola ingår ofta även preventionsåtgärder. Studier har visat att eksemskola ger ökad patienttillfredsställelse, ökar effekten av given behandling, att klåda och rivning minskar, att behovet av inneliggande vård minskar samt viktigast av allt - att livskvaliteten förbättras. 

Enligt sjuksköterskeföreningen ASTA bör innehållet i eksemskolan vara:

  • orsak till sjukdomen,

  • målet med behandlingen,

  • behandlingsstrategier,

  • smörjteknik,

  • försämrande faktorer: allergiska och icke allergiska och hur dessa kan undvikas

  • uppföljning för utvärdering av behandlingsresultat

  • repetition

 

Denna information bör ges vid upprepade tillfällen och tillsammans med en behandlingsplan

Evidens visar att med hjälp av eksemskola förbättras förmågan att sköta sitt eksem, minskar svårighetsgraden av sjukdomen och användandet av lokalbehandlingen blir mer effektivt. För drabbade föräldrar till barn med atopiskt eksem har det också visat sig att eksemskolor minskar känslan av hjälplöshet. Ur behandlingssynpunkt innebär mer information om sjukdomen en viktig förutsättning för en god följsamhet. Atopikerna har tillsammans med överläkare på Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset tagit fram en mall för behandlingsplan. Ladda ned den här och ta med som underlag till ditt nästa vårdbesök.  

Undvika triggers

Triggerfaktorer som orsakar skov varierar hos olika individer. Några klassiska triggerfaktorer är väderförändringar, varm dusch, bubbelbad, hård tvål, värme, ylle, parfymer, hudprodukter, svett, mekanisk irritation eller emotionell stress. Emellertid kan även födoämnen och luftburna allergener verka som utlösande faktorer om allergi föreligger. Skov är vanligare under månader med låg temperatur och låg luftfuktighet. Dessutom kan bakteriella infektioner eller virusinfektioner förvärra atopiskt eksem. En viktig del i behandlingen är att lära sig att hantera dessa faktorer. Vad som är väsentligast att ta bort eller undvika varierar från individ till individ.

Mjukgörande

Mjukgörande behandling används mot torr hud och är grundstenen i det förebyggande arbetet att hålla huden mjuk. Att dagligen smörja med mjukgörande (även när ett skov lagt sig) ska förbättra den skadade hudbarriären, minska risken för hudirritation och lindra klåda. De finns de studier som visar att mjukgörare kan fungera som "kortisonsparande" och att de kan minska återfall av eksem. Här är några smörjtips kring val av mjukgörare och en mall för smörjschema som Atopikerna tagit fram tillsammans med erfarna specialistsjuksköterskor från Södersjukhuset.

Steg 2

Lokala topikala kortisonpreparat

Eksem och klåda behandlas i första hand med lokala kortisonpreparat. De har en lokal antiinflammatorisk och klådstillande effekt. En ibland felaktig användning av dessa preparat har lett till att de delvis fått ett dåligt rykte bland lekmän, vilket medför risk för underbehandling. Korrekt använda ger lokala kortisonpreparat sällan biverkningar. Dessa preparat kan komma i olika former, såsom salva, kräm, kutan lösning och kutan emulsion ("lotion"). De delas in efter styrka i fyra olika grupper.

  • I     (svaga)

  • II    (medelstarka)

  • III   (starka)

  • IV   (extra starka)

Valet av styrka avgörs bl.a av ålder, eksemets svårighetsgrad och vilket/vilka områden som ska behandlas. Principen bör vara att "slå hårt" vid akuta uppblossningar och öppna eksem för att sedan trappa ned till lämplig underhållsbehandling. Nedtrappning kan ske genom övergång till svagare styrka, eller genom att behålla styrkan men minska på smörjningsfrekvensen. Topikala steroider är generellt väldigt effektiva och säkra, men personer med atopiskt eksem har ofta rädslor för att använda dem. Topikala steroider måste särskiljas från orala kortisonpreparat (kortison som intas som tablett). Topikala steroider som du smörjer på huden är mycket säkrare än kortison som du intar genom munnen eftersom den smörjs direkt på den inflammerade huden utan att påverka hela kroppen. Läs mer om tips hur du kan undvika kortisonets bieffekter här.

Lokala kalcineurinhämmare 

(Takrolimus och pimekrolimus) har inflammationsdämpande egenskaper och tränger ner i hudens yttersta lager, medan passagen ner i blodbanan är ytterst begränsad. Dessa är andrahandspreparat och används främst i ansiktet samt i de fall där det krävs en längre behandlingsperiod och man vill undvika risk för kortisonets påverkan på huden. Till skillnad från lokala kortisonpreparat ger lokala kalcineurinhämmare ingen hudförtunning. Kalcineurinhämmare är godkända för behandling av eksem från två års ålder och har precis som kortisonkrämer endast en symtomatisk effekt. Ses inga tecken på förbättring inom två till tre veckor bör andra behandlingsalternativ övervägas. Kalcineurin bör inte kombineras med ultraviolett ljusbehandling.

Antibiotika

Hudbarriären är påverkad hos de som har atopiskt eksem och vissa mikrober så som Staphylococcus aureus förekommer på hudytan, även på icke inflammerad hud. Hudinfektioner p g a S aureus kan orsaka smärtsamma och gulaktiga skorpor och göra dina eksem värre. Den här typen av infektion kan behöva antibiotika utskrivet av läkare, men kan oftast behandlas med ökade mängder av kortisonkrämer.

Medicinska bad

Kaliumpermanganatbad eller –baddningar används för att avlägsna fjäll, krustor och salvrester från huden. Man kan tillföra olja i vattnet mot torr hud. Kaliumpermanganat kan tillsättas till badvattnet och har då en "uttorkande" effekt och används främst vid vätskande eller sekundärinfekterade eksem på bål och extremiteter. Detta bad har upplevts av många som klådstillande. 

Steg 3

Avancerad kortisonbehandling

Svåra akuta eksem som vätskar kan kräva orala kortisonpreparat (kortison i tablettform) som sedan ska trappas ned enligt schema. Dock finns välkända bieffekter, vilket begränsar utskrivningen av detta, framför allt vid långvarig behandling.

 

Ljusbehandling

Detta kan övervägas framför allt hos patienter där lokala kortisonpreparat är otillräcklig. Behandlingen bör ges tre gånger i veckan och bör begränsas till två behandlingsserier per år. En kombination av UVB och UVA har visat sig speciellt lämplig har god effekt vid eksem och ges vid hudkliniker och Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar. Denna behandling dämpar inflammationen i huden och förbättrar hudbarriären samt minskar mängden stafylockocker (bakterier) på hudytan. Vid svårare handeksem kan man ljusbehandla enbart händerna. 

Steg 4

Systembehandling

De flesta patienter kan behandlas med en kombination av mjukgörare och lokala antiinflammatoriska produkter. Svårt atopiskt eksem kan behöva behandlas med systemiska läkemedel för att kontrollera sjukdomen. Systembehandlingar är immundämpande läkemedel som hämmar inflammationsceller i huden. Dessa behandlingar är ofta effektiva, men de associerade biverkningarna gör de olämpliga att använda annat än i allvarliga och svårbehandlade fall. Systemläkemedel kan ges som tabletter eller subkutant som injektion. Orala kortisonpreparat har en del risker och liten nytta och bör därför helst undvikas. Cyclosporin A är ett snabbverkande, immunosuppressivt läkemedel som är godkänt i många europeiska länder. Methotrexat, azathioprin och mycophenolat är andra immunosuppressiva läkemedel som dock har en långsammare insättande verkan. Dupilumab är ett nytt biologiskt läkemedel som sedan 2017 är godkänt i Sverige. Läkemedlet påverkar den specifika delen av immunsystemet som är överaktivt hos patienter med AD. Systemisk behandling av AD bör endast ges av erfarna specialister. För mer specifik information om respektive läkemedel kontakta din hudklinik.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel kan liknas vid ”skräddarsydda” ämnen (antikroppar) som blockerar viktiga nyckelsubstanser vid atopiskt eksem. Detta är en grupp preparat vars aktiva substans har producerats, eller renats fram ur, material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad). Idag finns ett registrerat och godkänt biologiskt läkemedel i Sverige, men det är många kommande på ingång. Detta biologiska läkemedel verkar genom att påverka den underliggande inflammationen och hudbarriären och kan förbättra symtomen inklusive klåda, störd sömn, samt patientrapporterad ångest och depressionssymtom. Indikationen är svårt atopiskt eksem där det är aktuellt med systemisk behandling. Preparatet ska endast ordineras av läkare med stor erfarenhet gällande diagnostik och behandling av atopiskt eksem. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har bedömt att detta biologiska läkemedel utgör ett värdefullt tillskott till terapiarsenalen.

  • Instagram Social Ikon

©2020 by Atopikerna. Proudly created with Wix.com

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now