Få koll på hudkrämen
Updated: Mar 1, 2021
Har du koll på din hudkräms innehåll? Lär dig mer om ingredienserna och gör klokare val.
Text: Helena Erngård

Letar du efter den perfekta hudkrämen? Den som ska återfukta din torra eksemhud, läka självsprickorna — ja helt enkelt göra din vardag lite enklare. Eller är du typen som säger ”tack och amen” och bara hämtar ut ditt föreskrivna recept? Oavsett, så finns det fördelar med att ”lyfta på locket” och skaffa kunskap om krämens innehåll och hur dessa verkar.
Här får du lära känna sju av krämens vanligaste beståndsdelar.
1. Mjukgöraren
Föreställ dig en trasig tegelvägg som behöver tätas! På samma sätt hjälper mjukgöraren
till att begränsa vattenavdunstningen hos trasig hud, genom att lägga sig ovanpå hudens
yttersta hornlager. Exempel på mjukgörare är vax, oljor, fettalkoholer, paraffin och ceramider
som är en kroppsegen olja. De ska efterlikna hudens egna unika fettlager.
2. Fuktbindaren
Fuktbindare binder vatten i översta hudlagret. Exempel på de vanligaste fuktbindarna
är glycerin/glycerol (10-20%), karbamid/urea (2-10%), glykol/propolyenglykol och
hyaulonsyra. Det finns för och nackdelar med olika fuktbindare, tex kan karbamid svida lite,
propylenglykol och hyaulonsyra orsaka hudirritation. Hyaluronsyrans säljargument är extrem
vattenbindningsförmåga, men dessa molekyler är för stora för att tränga in i huden, så leta
hellre efter krämer med hyaluronsyrans mindre byggsten N-acetylglukosamin. Att välja
fuktbindare är högst individuellt.
3. Konserveringsmedel
Konserveringsmedel dödar bakterier och svampar, och ska ge krämen en
hållbarhet på minst trettio månader. En av de mest omtalade är parabener. De parabener
som fortfarande anses säkra för huden är methylparaben och ethylparaben. Idag är det
förbjudet i EU att flagga ”fri från parabener” på förpackningar. Vissa alternativ som började
användas istället för parabener har visat sig utlösa allergier.
4. Emulgeringsmedel
Används för att vattnet och oljan i krämen ska blanda sig, tex polyetylenglykol.
5. Förtjockningsmedel
Används i krämen för att den ska vara lättare att applicera. Kan bidra till ”känslan”
av en kräm. Det pågår mycket forskning kring att ta fram miljövänligare alternativ av
förtjockare, tex cellusosa.
6. Maskering
Dessa ämnen kan finnas i krämen för att motverka dålig lukt eller färg, tex partym
och färgämnen. Färgämnen anges ofta med CI-nummer (Color Index number).
7. Aktiva ingredienser
Ibland tillsätts aktiva ingredienser, framförallt inom hudvårdsbranschen/
kosmetikaindustrin. Syftet kan vara att föryngra huden eller jämna ut hudtonen, tex
vitaminer. Dessa substanser tål oftast inte luft och temperatur, och många har för stora
molekyler för att ens kunna tränga in i huden. Effekterna är också omstridda och vissa
ingredienser kan orsaka överkänslighet, tex retinol (A.vitamin).
Till sist, tänk på när du testar en ny kräm att du kan få en så kallad fördröjd effekt, tex
kontakteksem. Så pröva alltid en ny kräm minst 48 h på en hudyta innan du gör den till en
permanent lösning. Att produkten är märkt med en specifik rekommendation är ingen garanti för att just du tål den. Gå inte på alla försäljningsargument och pröva tills det känns rätt.

