Få koll på hudkrämen

Updated: Mar 1

Har du koll på din hudkräms innehåll? Lär dig mer om ingredienserna och gör klokare val.


Text: Helena Erngård

Letar du efter den perfekta hudkrämen? Den som ska återfukta din torra eksemhud, läka självsprickorna — ja helt enkelt göra din vardag lite enklare. Eller är du typen som säger ”tack och amen” och bara hämtar ut ditt föreskrivna recept? Oavsett, så finns det fördelar med att ”lyfta på locket” och skaffa kunskap om krämens innehåll och hur dessa verkar.


Här får du lära känna sju av krämens vanligaste beståndsdelar.


1. Mjukgöraren

Föreställ dig en trasig tegelvägg som behöver tätas! På samma sätt hjälper mjukgöraren

till att begränsa vattenavdunstningen hos trasig hud, genom att lägga sig ovanpå hudens

yttersta hornlager. Exempel på mjukgörare är vax, oljor, fettalkoholer, paraffin och ceramider

som är en kroppsegen olja. De ska efterlikna hudens egna unika fettlager.


2. Fuktbindaren

Fuktbindare binder vatten i översta hudlagret. Exempel på de vanligaste fuktbindarna

är glycerin/glycerol (10-20%), karbamid/urea (2-10%), glykol/propolyenglykol och

hyaulonsyra. Det finns för och nackdelar med olika fuktbindare, tex kan karbamid svida lite,

propylenglykol och hyaulonsyra orsaka hudirritation. Hyaluronsyrans säljargument är extrem

vattenbindningsförmåga, men dessa molekyler är för stora för att tränga in i huden, så leta

hellre efter krämer med hyaluronsyrans mindre byggsten N-acetylglukosamin. Att välja

fuktbindare är högst individuellt.


3. Konserveringsmedel

Konserveringsmedel dödar bakterier och svampar, och ska ge krämen en

hållbarhet på minst trettio månader. En av de mest omtalade är parabener. De parabener

som fortfarande anses säkra för huden är methylparaben och ethylparaben. Idag är det

förbjudet i EU att flagga ”fri från parabener” på förpackningar. Vissa alternativ som började

användas istället för parabener har visat sig utlösa allergier.


4. Emulgeringsmedel

Används för att vattnet och oljan i krämen ska blanda sig, tex polyetylenglykol.


5. Förtjockningsmedel

Används i krämen för att den ska vara lättare att applicera. Kan bidra till ”känslan”

av en kräm. Det pågår mycket forskning kring att ta fram miljövänligare alternativ av

förtjockare, tex cellusosa.


6. Maskering

Dessa ämnen kan finnas i krämen för att motverka dålig lukt eller färg, tex partym

och färgämnen. Färgämnen anges ofta med CI-nummer (Color Index number).


7. Aktiva ingredienser

Ibland tillsätts aktiva ingredienser, framförallt inom hudvårdsbranschen/

kosmetikaindustrin. Syftet kan vara att föryngra huden eller jämna ut hudtonen, tex

vitaminer. Dessa substanser tål oftast inte luft och temperatur, och många har för stora

molekyler för att ens kunna tränga in i huden. Effekterna är också omstridda och vissa

ingredienser kan orsaka överkänslighet, tex retinol (A.vitamin).


Till sist, tänk på när du testar en ny kräm att du kan få en så kallad fördröjd effekt, tex

kontakteksem. Så pröva alltid en ny kräm minst 48 h på en hudyta innan du gör den till en

permanent lösning. Att produkten är märkt med en specifik rekommendation är ingen garanti för att just du tål den. Gå inte på alla försäljningsargument och pröva tills det känns rätt.










  • Instagram Social Ikon

©2020 by Atopikerna. Proudly created with Wix.com

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now