Hur gick det på Astma- och Allergiförbundets stora satsning Allergilyftet?

Updated: Sep 25

I våras höll Astma- och Allergiförbundet en stor konferens – Allergilyftet – med utgångspunkt i det finska nationella allergiprogrammet. På konferensen presenterades aktuell kunskap om astma, allergi, atopiskt eksem och toleransutveckling och hur möjligheterna ser ut i Sverige för att initiera ett program liknande det som fungerat framgångsrikt i Finland. Atopikerna intervjuade förbundsordförande Maritha Sedvalsson för att få veta: vad tog vi med oss och vad händer nu?


Vad var syftet med Allergilyftet och vad tyckte du uppnåddes?


Syftet med allergilyftet var att skapa större intresse för allergisjukdomarna ur ett samhällsperspektiv. Att uppmärksamma politiker och myndigheter på de brister som finns inom allergivården idag och att inspirera opinionsbildare och makthavare till en bred nationell satsning på allergisjukdomarna. Förbundet ville också sprida ny kunskap om möjligheter till toleransutveckling, både genom att nya och forskningsbaserade råd finns att kommunicera både till vårdgivare och patient och genom kännedom om ny utveckling på läkemedelssidan. Huvudfokus för konferensen låg på allergi men även astma och atopiskt eksem lyftes. Filmerna om atopiskt eksem visades sammanlagt 417 gånger vilket tyder på ett stort intresse för dem. Här kan du se tre av dem:

Det blev tydligt att vi väckte ett antal politiker i hur många människor allergisjukdomarna omfattar, hur stor påverkan på vardagslivet diagnoserna har och inte minst i hur stora samhällskostnader de betingar. Vi ville också höja kunskapen hos vårdpersonal och hos patienter samt att skapa en arena för att mötas och ”chatta”. Utvärderingen visade att programmet var uppskattat och vi fick mycket positiv feedback. Det märks också när vi haft uppföljande möten med exempelvis politiker att de tog till sig budskapet.


2) Vad kan vi i Sverige lära från Finland när det kommer till hur de har hanterat sjukdomen atopiskt eksem?


En målsättning i det finska programmet var att minska förekomsten av både astma, allergisk rinit och atopiska eksem med 20 %. Finland har inte utvärderat specifikt hur synen på och vården av atopiskt eksem har förändrats. Ett positivt utfall även på detta område bör dock finnas när man förbättrat allergidiagnostiken, satsat på tidiga insatser vid svåra problem samt byggt riktlinjer för hantering av matallergier. Det senare kan i många fall påverka atopiska eksem även om de inte är grundorsak till diagnosen. Ett resultat Finland visar är att under programmet har allergikost bland barn minskat med 50 % (upp till 70 % på vissa ställen), att arbetsrelaterade allergier minskat med 40 %, och där tror jag att vissa eksemsjukdomar har en relativt stor plats. Hälften av patienterna uppgav i efterhand att de klarar sin allergi bättre än innan och hälften av patienterna i programmet har också uppgett besvären av matallergier har minskat. 16 % uppgav dock att deras utmaningar med matallergier har ökat. Det är viktigt att barn med atopiskt eksem får en riktig allergiutredning. Både för att hitta allergier som förvärrar eksemet men även för att föräldrar ska kunna känna sig trygga med vilken mat deras barn faktiskt kan äta.


En viktig insats i Finland var att man reste runt och utbildade vårdpersonal under en 10-årsperiod. Det utgick bland annat från deras nationella vårdriktlinjer om atopiskt eksem. De fyra olika programmen var astma, atopiskt eksem, allergivaccination och allergisk rinit. En lärdom Sverige kan dra av Finlands arbete är att med ökad aktuell kunskap inom vården på området diagnos och omhändertagande av astma och allergi och allergisjukdom, rätt förebyggande råd på samhällsnivå, tidigt omhändertagande och uppföljningar av patienten så kan man göra stora vinster på både samhälls- och individnivå. Sådana ”föreläsningsturnéer” är något vi kan lära av, en enkel insats som kan ge stor effekt. Men – satsningen, den behöver vi i Sverige göra själva.


3) Vad kommer Astma- och Allergiförbundet kämpa vidare för gällande atopiskt eksem?


Astma- och Allergiförbundet fortsätter sitt påverkansarbete för att få ett nationellt omhändertagande på bred front när det gäller paraplyet astma, allergi och annan överkänslighet där atopisk dermatit och andra eksemsjukdomar finns inkluderade. Arbetet sker genom kontakt med politiker och beslutsfattare, uppvaktningar och möten samt debattartiklar och föreläsningar. En viktig del i vårt arbete är också samverkan med våra lokalföreningar, som har lokal och regional anknytning till politiker och beslutsfattare, samt med våra diagnosföreningar som bevakar och påverkar inom sitt specifika intresseområde. Och målet ligger fast, en nationell strategi för allergisjukdomarna!


Vi ser att det är viktigt att det finns en helhetssyn inom allergivården då diagnoserna ofta går i varandra. En nationell strategi skulle skapa en långsiktighet i arbetet, säkerställa att ny kunskap sprids och används över hela vårt land, leda till att vården blir mer jämlik och att jag som patient får möta den profession jag behöver och i samverkan med andra professioner i de fall det behövs. Det skulle ge en friskare och tryggare patient och även ge en tillfredsställelse för vårdgivaren i att kunna erbjuda sin patient adekvat och uppdaterad vård och se förbättring av symtomen. Till detta kan man väl inte säga nej?


Är man intresserad av fler inslag från Allergilyftet, så finns allt samlat i en spellista som heter Allergilyftet:







Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet