Patientutbildning – en del av behandlingen


Vård av andra kroniska sjukdomar erbjuder det. Studier visar att det gör skillnad i behandlingsresultat. Det står med i behandlingstrappan i de europeiska riktlinjerna för atopiskt eksem. Vi talar om patientutbildning. Idag erbjuds atopiker väldigt sällan någon patientutbildning trots att vi ska lära oss att leva ett liv med utmanande eksem som kommer och går. Atopikerna har ett pågående projekt tillsammans med hudexperter och patientrepresentanter på temat patientutbildning. Hur kan då ett bra upplägg se ut för att optimera behandlingsresultaten och skapa en framgångsrik egenvård?


Text: Sophie Vrang


Ibland mottager vi patienter information utifrån en läkarstyrd approach; hen bestämmer åt en, hen ger ut en viss färdig information eller gör en tolkning åt oss för att därigenom välja behandling. Inom TPE (Therapeutic patient education) utgår man istället ur en personcentrerad modell som syftar till att transformera kunskapen från hälso- och sjukvårdspersonalen till patienten eller föräldern och ta besluten tillsammans. TPE bör erbjudas samtidigt som en behandling sätts igång och har då visat sig förbättra patientens följsamhet till behandling, förebygga komplikationer och förbättra livskvaliteten vid kroniska sjukdomar såsom astma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. De senare åren har intresse uppstått kring om TPE kan göra skillnad även vid atopiskt eksem.


Forskning visar att följsamhet till behandling vid kroniska sjukdomar är låg (50% av utskriven behandling tycks genomföras), ännu lägre inom hudsjukdomar. Följsamhet är en kärnkomponent vid en kronisk sjukdom som atopiskt eksem. Knappa behandlingsresultat är ofta kopplat till låg följsamhet. Därför är det viktigt att den behandling som väl fungerar används regelbundet.


Vad är TPE?


TPE är en fyrstegsprocess bestående av:

1. Patientens kunskapsläge (vad vet och kan redan patienten, vad finns det för farhågor, förhoppningar, hinder till följsamhet mm?) Detta är nödvändigt att identifiera för att kunna bedöma patientens svårigheter och resurser. Detta kan kompletteras med skattningsverktyg som mäter egenvårdsförmågan.

2. Sätta lärandemål tillsammans med patienten baserat på ålder. Här är det viktigt att ta reda på vad patienten behöver för att bättre kunna ta hand om sig och sina eksem utifrån ovan identifierade svårigheter och resurser (se tabell nedan).

3. Förvärva färdigheter. Här kan sjukvårdspersonalen lämpligen använda olika undervisningsstrategier – personcentrerad kommunikation, praktiska demonstrationer och diverse undervisningsverktyg. Även en skriftlig åtgärdsplan kan här fungera som en hjälp att guida behandlingen, som en påminnelse om behandlingsmålen och för att stärka följsamheten.

4. Bedömning. Detta sista steg bör innehålla flera utfallsmått för att kunna mäta om TPE varit framgångsrikt; ex: kliniska skattningar som eksemens utbredning och intensitet (EASI) symtomkontroll (POEM), livskvalitet (DLQI), kunskapsenkäter mm.


Undervisningens upplägg


Dessa utbildningar kan ges i grupp, men det är att föredra att de görs individuellt just för att lära känna den specifika patientens behov, situation, svårigheter och resurser. Likaså hålls dessa sessioner vanligtvis av en läkare tillsammans med en sjuksköterska, men de kan enkelt skötas av en sjuksköterska själv. Det finns också internationella exempel där en dermatolog, specialistsjuksköterska, allergolog och barnläkare har hållit dessa sessioner. Det är också möjligt att komplettera dessa fysiska träffar med initiativ online; såsom skriftligt material och träffar mellan patienter och närstående som utbyter erfarenheter.

Tabell: Ex på förvärvade kunskaper och färdigheter


Fördelar med TPE inom atopiskt eksem


Utvärdering av TPE är komplext, men nödvändigt. Som en följd av att många mottagningar och kliniker lägger upp sina utbildningsprogram på sitt eget vis blir det svårt att göra jämförelser dem emellan om vilken som är bäst. Däremot kan man se att TPE har en positiv inverkan på både sjukdomens svårighetsgrad och livskvalitet när det gäller just barn med atopiskt eksem och deras vårdnadshavare. Det behövs mer forskning och jämförelse mellan utbildningsprogrammen - gärna med tillägget att också mäta kostnadseffektivitet då en sådan här insats kan antas avlasta och minska behovet av ordinarie vård.


Referenser

1) Barbarot S, Stalder JF. Therapeutic patient education in atopic eczema. Br J Dermatol. 2014 Jul;170 Suppl 1:44-8. doi: 10.1111/bjd.12932. Epub 2014 May 9. PMID: 24720486.

Direktlänk: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/bjd.12932


2) Lundborg M, Holm JH, Sandvik L, Lossius AH, Rehbinder EM, Sitek JC, Berents TL. Multidisciplinary educational programme for caregivers of children with atopic dermatitis- in South East Norway - an observational study. BMC Dermatol. 2020 Dec 9;20(1):20. doi: 10.1186/s12895-020-00119-6. PMID: 33298043; PMCID: PMC7727126.

Direktlänk: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7727126/