Samband atopiskt eksem, livskvalitet och psykisk ohälsa

Updated: Sep 25

En färsk undersökning visar att atopiskt eksem har stora konsekvenser för livskvalitet och psykisk hälsa. Atopikernas medlemmar och följare gavs möjlighet under våren 2021 att bidra till studien genom att svara på en enkät. Läs resultaten här.


Text: Linnéa Elfving


I enkäten undersöks livsvillkor hos patienter med atopiskt eksem och resultaten är nu publicerade i en sammanställd rapport. Som fler och fler forskare nu också undersöker och visar på så finns ett tydligt samband mellan atopiskt eksem, livskvalitet och psykisk ohälsa. Undersökningen ger också rekommendationer om hur detta samband bör hanteras och vad som krävs för att lyckas med en ökad livskvalitet hos patienter med atopiskt eksem. Läs hela rapporten här och se några viktiga slutsatser nedan:


Inverkan på hälsorelaterad livskvalitet

  • Kan förvärras av faktorer i patientens omgivning, som t.ex. stress eller en infektion.

  • Sjukdomen har en negativ inverkan på patientgruppens hälsorelaterade livskvalitet.

  • Jämfört med patienter med cancer eller astma löper personer med atopisk dermatit en ökad risk att drabbas av ångest eller depression. Detta gäller särskilt de yngre åldersgrupperna.

  • Personer med svåra besvär har signifikant fler sjukdagar jämfört med patienter med mild eller måttlig atopisk dermatit.

  • Hälften av respondenterna har angivit att sjukdomen påverkat deras yrkesval och val av utbildning. Det tycks vidare finnas en viss korrelation mellan svårighetsgrad och utbildningsnivå.

  • Sjukdomen kan vara stigmatiserande.

  • 40 % har uppgivit att de har sömnproblem.

  • Smärtproblematik förekommer.

  • Respondenter upplever att de inte har kontroll över sin sjukdom och saknar tillräckliga copingstrategier (strategier för att hantera sjukdomen) och 67 % har angivit att de upplever att sjukdomen förvärras av stress.


Övergripande observationer och slutsatser

  • Trots att sjukdomen är kronisk och kan ge svåra utslag är atopisk dermatit till stor del en förbisedd diagnos i hälso- och sjukvårdsdebatten.

  • Atopisk dermatit kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Detta blir särskilt tydligt om respondenternas svar jämförs med hur patienter med andra kroniska sjukdomar värderar sin hälsa.

  • Att patienter med svår atopisk dermatit har signifikant fler sjukdagar jämfört med personer med mild eller måttlig atopisk dermatit kan tolkas som att atopisk dermatit kan ha en samhällsekonomisk betydelse genom att begränsa människors arbetsförmåga.

  • Atopisk dermatit är en eftersatt och underbehandlad sjukdom. Det finns stora förbättringsbehov gällande sjukvårdens utbud och kvalitet.

  • Samarbetet mellan olika delar av sjukvården behöver stärkas för att vården ska bli mer jämlik. Det behöver bli tydligare när i vårdkedjan specialistvården ska kopplas in.

  • Uppföljning och utvärdering av olika behandlingar behöver bli mer strukturerad för att ge patienterna bättre möjligheter att hantera sin sjukdom (copingstrategier).

  • Kunskapsnivån kring sjukdomen och förståelsen för vilka behov som finns hos patientgruppen är för låg i hälso- och sjukvårdssystemet och i det omgivande samhället.